www.feministas.se

Claes Borgström: Målet är allas lika värde

- Jag kan inte riktigt förstå att det är så laddat när man talar om kvotering. Det finns så många duktiga, kompetenta kvinnor. Själv är jag är inkvoterad till jobbet som jämställdhetsombudsman. Jag är man, 55 år och brottmålsadvokat. Det sa Jämställdhetsombudsmannen Claes Borgström när han medverkade vid ett Feministas-seminarium i Stockholm.

- Det väckte stor förvåning hos många hur jag kunde lämna yrket som brottmålsadvokat. Ett yrke som många betraktar som ett riktigt machojobb. Och så skulle jag arbeta med jämställdhetsfrågor?! Men jag har ett mycket intressant jobb. Ett jobb som är ansvarsfullt och viktigt för att driva målet om allas lika värde. Det handlar om mänskliga rättigheter.

Det var en personlig och inspirerande Claes Borgström som diskuterade med ett 30-tal kvinnor och ett par män på seminariet som hade rubriken är ”JämO tandlöst?”

Marita Ulvskog inledde seminariet med att ställa ett par frågor till Claes Borgström: När uppnår vi fullständig jämställdhet? och Hur kan vi hjälpa till?

- Jag kan inte svara på hur lång tid det tar, svarade Borgström. Vi når framgångar. Kanske sker det inte några stora mirakel som ger löpsedlar men stegvis uppmärksammar arbetsgivare och fack att de måste ta itu med den diskriminering som finns av kvinnor i arbetslivet.
- Hjälpa till? En sak är säker – alla oavsett kön – måste ändra sitt beteende. Det är inte bara hälften av befolkningen dvs kvinnorna som ska driva på. Detta även om det genom årtiondena har varit kvinnorörelser som gått i bräschen. Männen måste vara med.

Claes Borgström fortsatte att berätta om JämOs uppgifter. Jämställdhetsombudsmannen var den första diskrimineringsombudsmannen. Jämställdhetslagen kom till 1980. Kvinnor och män ska ha lika villkor, är grunden. Det är många länder som har liknade skrivningar i konstitutionen. Men kanske det låter vackrare än vad det är. Claes Borgström tog ett exempel:
-. Jag var i Kina. Där står det att kvinnor ska åtnjuta lika rättigheter som män. De förstod inte att detta egentligen betyder att det är mannen som är norm.

JämO har olika enheter som ansvarar för olika områden. Att juridiska enheten endast behandlar 150 – 200 ärenden per år betyder inte att det är endast de som känner sig diskriminerade. Mycket löses lokalt eventuellt centralt mellan parterna på arbetsmarknaden. Ofta blir det förlikningar.

Jämställdhet är en global kraft
- När den första lagen kom 1980 trodde man att jämställdhetsarbetet pågick för fullt. Det skulle bara behövas en liten knuff och det skulle lagen hjälpa till med, berättade Claes Borgström. Det är klart att det har skett mycket sedan dess. Ingen kan längre fnysa åt jämställdhet.
- Jämställdhet är ett trevligt ord men vad som egentligen sker är en systematisk diskriminering. Kvinnor har inte samma makt och möjligheter. Det är oacceptabelt t ex med lönegapet. Kvinnor och män arbetar på olika nivåer. Det är en befattningsdiskriminering. Mäns arbete värderas högre.
- Det är bara att bläddra i SCBs lilla skrift ”På tal om kvinnor och män”. På varje sida, varje uppslag, speglas den diskriminering kvinnor är utsatta för.
- Det finns en global kraft för jämställdhet som inte kan hejdas av pseudohändelser typ diskussionen om ROKS. Förr eller senare – hoppas jag - kommer vi att se ett jämställt samhälle och arbetsliv.

- Men det största motståndet är de passiva. De lyssnar och instämmer när jag är ute och pratar. Sen går de hem och dricker kaffe och gör inget för att förändra, underströk Claes Borgström.

JämO ska granska lönebildningen
- Lönefrågorna är viktiga. Vi kan titta på lönediskriminering på en och samma arbetsplats. Tyvärr inte mellan olika branscher. Men vi har fått ökade resurser i årets budget, svarade Borgström. För de pengarna kan vi anställa ytterligare sex personer som ska arbeta med lönefrågorna. Det finns 35.000 arbetsgivare om är skyldiga att ha jämställdhetsplaner. Nu får vi också möjlighet att följa upp om de verkligen har det och om de arbetar kontinuerligt med dem.

Alla måste hjälpa till
På frågan om det i dag finns en större medvetenhet inte minst hos ungdomar, svarade Borgström:
- Det finns en höjd medvetenhet hos alla. Men det ordnar sig inte bara för att det kommer en ny generation. Alla måste hjälpa till men det går för långsamt. När jag arbetade med sexualbrottsutredningen så undrade vi varför unga kvinnor inte i högre grad anmälde att de haft sex mot sin vilja. Svaren förskräckte oss. De unga kvinnorna menade att om killen blivit upphetsad och man själv varit med till en början och sedan inte ville – ja då kunde man inte säga nej. Så ska det inte vara.

Graviditet – inget skäl för diskriminering
Andra frågor gällde t ex Yvonne Hirdmans tes om Isärhållandet, över- och underordning och etnicitet.
- Vi är ju flera diskrimineringsombudsmän, svarade Claes Borgström. Vi har kontakt med varandra men har hittills inte kanske granskat våra olika områden med samma ögon. Nu pågår det en diskrimineringsutredning där man diskuterar att slå ihop ombudsmännen för att få en samlad kunskap om olika aspekter på diskrimineringsfrågorna.

- Låt mig bara säga att EG-domstolen har tagit ett beslut som är väldigt viktigt: Eftersom endast kvinnor kan vara gravida så är varje negativ särbehandling av en gravid kvinna könsdiskriminering. Om en arbetsgivare tvekar att anställa en kvinna, nekar henne anställning och rätt till kompetensutveckling på grund av att hon kan komma att bli eller är gravid, ja då strider det mot EG-rätten . Det har inte alla arbetsgivare förstått och därför har vi många sådana fall.
- En graviditet går ju att planera in. Det tar ju några månader. Förkylningar fixar man ju över dan. Det är inbyggt i systemen.

- Hur ska männens aktiva deltagande se ut? Vad ska de göra? Det var en annan frågeställning som kom från deltagarna i seminariet.
Claes Borgström svarade:
- Jag får många frågor från män: Vad kan jag göra? Finns det en checklista så jag blir en jämställd man? Nej, svarar jag. Det finns inga cheklistor men man kan inte säga att man är jämställd och strunta i det obetalda hemarbetet. Man måste börja med sig själv!

Sexualiseringen av det offentliga rummet
En av de yngre deltagarna i seminariet menade att synen på och kraven om jämställdhet har minskat. Detta eftersom man som ung, utsätts för ett enormt tryck från olika medier, hur man ska se ut, hur man ska vara och det är svårt att stå upp med ett egenvärde.

Claes Borgström höll med.
- JämO har ju haft arbetslivet som uppdrag och därför inte haft möjlighet att ägna sig åt unga kvinnors liv i skolan. Men alla vet att det finns ett enormt tryck på unga människor i det offentliga rummet.

Det som finns är en lag som handlar om lika behandling i högskolan och i april kommer en annan som handlar om diskriminering och annan kränkande behandling i skolan. Det ska vara diskrimineringsombudsmännen som ska ha tillsyn över att lagarna följs. Det innebär också att man kan kontakta någon av DO om man upplever någon form av trakasserier.

Fotbolls-VM
Mot slutet av seminariet togs frågan om JämO kunde göra något för att stoppa den sexslavhandel som är på gång inför Fotbolls-VM i Tyskland. Någon har räknat ut att det behövs 40.000 kvinnor för att tillfredsställa behoven. Det betyder att många kvinnor från andra länder forslas till Tyskland eller söker sig dit.

- Tyvärr kan inte jag som JämO göra något, svarade Borgström. Personligen åker jag inte dit, trots jag gillar fotboll. Jag tycker detta är en skam, det som Tyskland och den internationella fotbollen, nu accepterar. Feministas och andra organisationer i Sverige, Norden, Europa och världen borde göra allt för att stoppa denna enorma satsning på sexhandel. Vänta inte på att någon annan tar initiativ! Gör det själva!

Marita Ulvskog, initiativtagare till Feministas, lovade i sitt tack till JämO Claes Borgström, att Feministas ska fortsätta driva på jämställdhetsarbetet. När det gällde Fotbolls-VM och sexslavhandeln så kommer Feministas att göra allt för att försöka övertyga Tyskland att följa EU:s arbete med att stoppa traffickingen.

Mer om JämO på www.jamombud.se.

[2006-02-07]