www.feministas.se

På väg mot jämlikhet

LOs ordförande Wanja Lundby-Wedin har nyligen utkommit med en bok med titeln ”På väg mot jämlikhet”. Det är snarare ett avstamp mot framtiden än en nostalgitripp. Wanja själv kallar det för en generationsbok – en bok som utgår från den generation som växte upp när de stora visionerna och framtidsdrömmarna formades i förorterna.

-Den generation som jag tillhör är en bra illustration för att visa på vad välfärden har betytt. Utifrån generationsperspektivet går det också att belysa hur lätt det är att tappa bort välfärden.

I boken har Wanja skrivit om förtröstan och tro på framtiden snarare än kritik mot den borgerliga regeringen.

-Att den borgerliga regeringen kunnat genomföra sina förändringar så snabbt beror på att det som förut var gemensamma angelägenheter nu blivit individens ansvar, tror Wanja.
Hon känner oro för att utvecklingen.

Känner förtröstan
-Globalt är utvecklingen så stark att vi inte orkar ta tillbaka och åter göra saker tillsammans.
Ändå tror hon på en ung generation som söker samvaro.
-Jag känner stor förtröstan, men det kräver stora insatser. Det är viktigt att dra gränserna för kapitalet som ger makt åt några få på bekostnad av demokratin.

Välfärden har byggts steg för steg. Wanja tror att en förutsättning har varit att det funnits starka organisationer som bidragit till bygget. På så sätt har politikens kraft blivit starkare. Arbetarrörelsens roll är att vara med där besluten fattas.
-I dag måste samtalet om välfärden föras globalt.

Starkt stöd för välfärden
Finns då drömmen om jämlikhet kvar lika stark som förr?
-Vi måste ha en stat som orkar stå upp för välfärden, tror Wanja.
En förutsättning är att det finns politiskt fokus. Där har socialdemokraterna gjort ett bättre jobb än de borgerliga partierna.

Välfärden har fortfarande ett starkt stöd bland befolkningen. Principen har varit att alla bidragit efter förmåga och fått efter behov. Vad händer nu när till exempel bara var fjärde LO-medlem 80 procent av sin tidigare inkomst när hon eller han blir arbetslös?

Välfärden måste vara nära för att beröra och skapa engagemang. När man själv blir sjuk eller när grannen blir arbetslös blir välfärden viktig, tror Wanja. Hon önskar sig ett tydligt politiskt alternativ mot den borgerliga regeringen. Då blir det lättare att avslöja deras politik.

Nostalgitripp?
Välfärden får lätt ett stänk av nostalgi över sig. Har utvecklingen inte gått framåt?
Wanja håller med om att det är något helt annat att vara kvinna på 1950-talet och kvinna 2010.
-Nu är villkoren annorlunda.

Nej, Wanja är inte nostalgisk, bara orolig för framtidstron.
-Framtidstron var så stark på 1950- och 1960-talen. Då fanns ett samhälle som vill framåt och det fanns resurser.

I dag sliter arbetslivet ut människor. Undersköterskan i vården som inte orkar längre får veta att hon borde äta bättre. I själva verket handlar det om att arbetsmiljön är så dålig att människor blir sjuka.

-Vi måste komma tillbaka till en gemensam framtidstro, säger Wanja.

Text: Ulla Johanson

[2010-02-01]